Keep touching the clouds Sofie
Det är en hel del att göra i skolan mest hela tiden. Har hört att college ska vara någorlunda slappt, men det stämmer verkligen inte in på vårt kära Univeristy of Minnesota Duluth. Skolan har ju ett ganska bra rykte, så de vill upprätthålla det rykten med att hela tiden hålla folk på tå och ge mycket uppgifter under terminens gång så att man hänger med i klasserna och inte halkar efter. Det enda som halkar efter just nu är dock sömnen, hmm..
Nåväl, jag tänkte, tro det eller ej, inte trötta ut er med en massa svammel om sömn just nu. Har ju tidigare nämnt att jagt läser en kurs som heter Death Penalty med en riktigt intressant lärare. För några veckor sedan påbörjade vi ett Dialogue project som går ut på att vi ska föra en dialog med någon som har en koppling till dödsstraff, som exempelvis en fånge på death row, en domare, polis, advokat som jobbar med sådana ärenden eller vem man nu kunde vilka komma i kontakt med. Jag och Katie (en brittiska som bor på våningen ovanför mig och som jag umgås en hel del med som även hon läser denna kurs) valde att börja skriva till fångar som just nu sitter på death row. Det är verkligen en annorlunda uppgift, men samtidigt väldigt spännande. Det känns kanske lite märkligt att börja "snoka" i någons liv som kommer att avrättas inom några år (man sitter i snitt 10 år på death row innan själva avrättningen sker). Men samtidigt har ju dessa fångar som vi skriver till valt att publicera deras namn, adress och information om sig själva på olika sidor för folk som vill ha pen pals som sitter i fängelse, så de har ju tagit ett aktivt steg mot att få kontakt. Jag skickade iväg mina brev för en vecka eller två sedan, och har sedan dess väntat på att få svar. Och igår kom svar, hela tre av de fem personerna jag skrev till svarade! Gissa om jag blev glad när läraren ropade upp mitt namn och sa att jag hade fått hela tre stycken svar medans han delade ut dom till mig!
Vi fick inte skriva med våra efternamn, och all korrespondens måste gå genom vår lärare för att vi inte ska behöva ge ut våra adresser. Jag tror inte det är någon större "fara" egentligen, men skolan vill ju såklart ha sitt på det torra, plus att det ju inte direkt handlar om folk som har snattat en tablettask eller snott en gammal tants handväska. På death row hamnar man bara om man har begått mord.
Svaren jag fick var alla väldigt annorlunda skrivna. En kille, Ricardo, som sitter på en federal anstalt i Indiana hade skickat med ett kort på sig själv och parfymerat pappret han skrev på, hahahahhaa. Ni kan vara lugna mamma och pappa, jag ska inte gifta mig med någon som sitter i fängelse. Kunde inte sluta skratta åt det brevet bara. Jag lyckades även öppna det brevet när hela klassen såg på, och gissa om de asgarvade när de såg kortet och att det var parfymerat. Haha, mycket ska man vara med om!
Jag fick även ett svar från en annan man som heter Olysses och som sitter på death row i Alabama. Han var mäkta imponerad av att jag pluggar juridik och dessutom pluggar utomlands. Han tyckte jag var cool och skrev "Keep touching the clouds Sofie". Typ som fortsätt sikta högt.
Sa jag att jag gillar skolan? :)
Kommentarer
Trackback